ALS
Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en sjukdom i de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr avsiktliga muskelröresler. Nervcellerna skadas och förstörs slutligen. När nervcellerna dör får musklerna inte längre några nervimpulser. Det leder till att musklerna förtvinar och så småningom till muskelförlamning.
Sjukdomen börjar ofta smygande med svaghet i tungan, en hand eller ett ben. Så småningom förlamas och förtvinar muskulaturen i hela kroppen. Den sjuke avlider vanligen till slut på grund av problem som beror på att andningsmuskulaturen försvagats. ALS angriper inte alla muskler. Blås- och tarmfunktion, ögonmuskler och känsel brukar inte påverkas. Hjärtmuskeln angrips inte.
Det finns ännu inget botemedel mot ALS, men det finns en bromsmedicin som gör att sjukdomen utvecklas något långsammare.
Sjukdomsutvecklingen skiljer sig från person till person. Många ALS-patienter dör inom ett par år efter diagnosen, men andra lever längre. Förbättrad behandling och tillgång till andningshjälpmedel gör att ALS-patienter ofta kan leva längre idag än förr.
ALS är en ovanlig sjukdom. I Sverige insjuknar omkring 200 personer varje år i ALS. Den är vanligare bland män än kvinnor, startar oftast i åldrarna 55 till 75 år, men kan uppträda både tidigare och senare.
Det finns en sällsynt ärftlig form av ALS, men i de flesta fall vet man inte varför en person drabbas. Forskning om bakgrunden till sjukdomen pågår.
Att ställa diagnosen ALS kan ta flera månader eftersom de tidiga symtomen liknar dem vid flera andra sjukdomar i nervbanor och muskler. Med hjälp av ett flertal olika undersökningsmetoder utesluts andra sjukdomar.
Det är viktigt att en person med ALS snabbt får vård. Med hjälp av sjukgymnastik, andningsträning och talträning kan personen behålla sina funktioner så länge som möjligt. Det är också viktigt att få tillgång till olika hjälpmedel och hjälp med att anpassa bostaden och även arbetsplatsen när det är aktuellt. Kommunikationshjälpmedel är betydelsefulla när man så småningom förlorar sitt tal. När man inte längre kan äta vanlig mat behövs näringstillförsel på andra sätt. Rullstolar och andra hjälpmedel kan göra att man slipper bli sängbunden. Även anhöriga behöver information och annat stöd.
ALS-forskningen har ökat i intensitet de senaste åren och det finns studier som visar lovande resultat när det gäller att fördröja sjukdomsutvecklingen.
Länkar:
Socialstyrelsens ALS-information
