Multipel skleros, MS

Multipel skleros, MS, är en neurologisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS angrips det centrala nervsystemet av kroppens eget immunförsvar. Fettämnet myelin finns som isolering kring nervtrådar. Immunförsvarets angrepp leder till en inflammation som bryter ned myelinet och ibland skadar även själva nervtråden.

Man får olika symtom beroende på vilka nervtrådar som drabbas. Vanliga symtom är pirrningar, domningar, balansproblem, svårigheter att gå, synbesvär, sämre kontroll över urinblåsan, muskelstelhet, trötthet, koordinationsproblem, skakningar och värk. Humörsvängningar, depression, minnesproblem och koncentrationssvårigheter förekommer också som en följd av MS.

MS är en kronisk och ingen botande behandling finns ännu. Hos de flesta patienter går sjukdomen i skov, perioder av försämring med perioder av förbättring emellan. Sjukdomsutvecklingen kan se mycket olika ut från person till person. Det finns personer som har en mycket lindrig MS, medan andra har svårare former.

Ingen vet exakt varför man får MS. Ett visst inslag av ärftlighet finns, men hos de flesta MS-patienter finns ingen ärftlig förklaring. Sjukdomen drabbar oftare kvinnor än män och insjuknandet sker mellan puberteten och 50-årsåldern. Cirka 15 000 svenskar har MS och varje år insjuknar omkring 500 personer i vårt land i sjukdomen.

Diagnosen MS ställs med hjälp av bl a patientens berättelse, laboratorieundersökningar samt undersökning med magnetkamera. 

De MS-behandlingar som idag finns är dels injektioner som kan bromsa sjukdomsutvecklingen och dels preparat som sätts in vid skov och kan förkorta tiden med akuta symtom.

Sjukgymnastik är en annan viktig del av behandlingen.

Länk:

www.nhr.se (Neurologiskt handikappades riksförbund)