Publicerat den 28 januari 2008

Hur får vi största möjliga nytta för vårdpengarna?

Forskningen om hälsoekonomi inom Swedish Brain Power ska bidra till utveckling och införande av kostnadseffektiva diagnos- och behandlingsmetoder vid neurodegenerativa sjukdomar.

- De neurodegenerativa sjukdomarna kommer att bli ännu vanligare i framtiden i takt med att antalet äldre i befolkningen ökar. Vi har en ansträngd samhällsekonomi och måste prioritera inom hälso- och sjukvården. Då är det viktigt att de insatser vi väljer att göra ger största möjliga nytta för pengarna, säger Anders Wimo, adjungerad professor vid Karolinska Institutet.

Han leder den hälsoekonomiska forskningen inom Swedish Brain Power. I denna ingår rena kartläggningar av kostnader på olika områden, exempelvis samhällskostnaderna för hjärnsjukdomar och den ekonomiska omfattningen av anhörigvården. Den andra delen av den hälsoekonomiska forskningen är studier av kostnadseffektiviteten av olika interventioner. En studie handlar exempelvis om kostnadseffektiviteten hos de nya läkemedlen mot Alzheimers sjukdom. Hälsoekonomerna inom Swedish Brain Power samarbetar med forskare inom en rad andra fält.

- Brain Power är en mycket bra arena för samarbete och det behövs diskussioner om kostnadseffektivitet inom alla Brain Powers områden, säger Anders Wimo, som har en bakgrund som primärvårdsläkare med stort intresse för demenssjukdomar.

- En vinst för mig som är demensorienterad är att genom samarbetet få inblick i forskningen kring andra neurodegenerativa sjukdomar, som Parkinsons och ALS.

De neurodegenerativa sjukdomarna är folksjukdomar som blir vanligare med stigande ålder och därför nu ökar. Allra vanligast är demenssjukdomarna. 140-150 000 personer i Sverige har en demenssjukdom.

Neurodegenerativa sjukdomar är dessutom sjukdomar som man lever med i många år. Det krävs ett komplext samspel mellan olika samhällssektorer och anhöriga för att vårda och stödja personer med dessa sjukdomar. De kräver stora samhälleliga insatser. Man räknar t ex med att demenssjukdomarna kostar det svenska samhället 35 miljarder kronor om året, netto, och 50 miljarder, brutto (inbegripet även sådant som inte har direkt med demenssjukdomarna att göra). 80 procent av kostnaderna ligger inom den kommunala sektorn.

- I ett sådant läge vore det oetiskt att inte diskutera kostnadseffektivitet. Vi har inte råd att kasta pengar i sjön, säger Anders Wimo.

De som är kritiska mot att det ställs krav på kostnadseffektivitet inom demensvården brukar bl a framhålla att det finns många nyttoeffekter av vårdinsatser som inte går att mäta. Det handlar inte minst om psykologiska effekter. Hur ska man t ex kunna värdera en stunds lyckokänsla hos en demenssjuk person som snart kanske glömmer den glada stunden?

- Visst finns det många metodproblem,  bl a att det kan vara svårt att mäta effekter på ett rättvisande sätt. Därför är metodutveckling en viktig del av den hälsoekonomiska forskningen inom Brain Power.

Anders Wimo framhåller att det är nu det avgörs hur vi kommer att klara vården av demenssjuka och personer med andra åldersrelaterade neurodegenerativa sjukdomar i framtiden:

- Relationen mellan antalet personer i arbetsför ålder och antalet 80-åringar i framtiden väcker utan tvekan oro. Men just nu sker ökningen av antalet äldre i ganska långsam takt. Först 2020 kommer en plötslig och kraftig ökning. Vi har ungefär ett decennium på oss att förbereda oss, det gäller att använda den tiden väl.