Hjärnbanken viktig resurs för forskningen

2010-05-21

Mycket forskning återstår för att skapa en heltäckande förståelse av Alzheimers sjukdom och många andra sjukdomar som drabbar det centrala nervsystemet. Att kunna undersöka patienters och kontrollpersoners hjärnor efter döden är en viktig väg till ökad kunskap.

 

- Genom att donera sin hjärna till forskning kan man bidra till kunskap som kan komma framtida patienter och deras anhöriga till nytta, säger neuropatologen och forskaren Diego Iacono, chef för Hjärnbanken vid Karolinska Institutet.

- En stor del av det vi vet om dessa sjukdomar idag, vet vi tack vare obduktioner med undersökningar av vävnad efter döden.

 

Hjärnbanken vid Karolinska Institutet är en samarbetspartner till Swedish Brain Power. Den bildades tidigare i år för att markera en ny era där målet är att insamlad hjärnvävnad ska kunna få ännu större betydelse än hittills för den vetenskapliga forskningen.

 

Hjärnbanken har idag bevarad hjärnvävnad från omkring 800 personer. Insamlandet inleddes redan 1972 av Swedish Brain Powers chef, professor Bengt Winblad. Han var då verksam i Umeå universitetssjukhus där han började ta tillvara hjärnmaterial. Det insamlade materialet flyttades till Karolinska Institutet i Huddinge i samband med Bengt Winblads flyttning dit. Insamlandet av material fortsatte i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

 

De hjärnor som samlas in tas tillvara vid obduktioner och det är en fördel om även annan vävnad kan sparas.

 

- På så vis ökas de forskningsmässiga möjligheterna. En sjukdom som påverkar hjärnan kan exempelvis ibland börja någon annanstans i kroppen och då är det viktigt att kunna studera detta, framhåller Diego Iacono.

 

I nuläget samlar banken in vävnad från i genomsnitt en avliden per vecka. Oftast kommer då initiativet till obduktionen från en läkare som vårdat personen och bedömer det som angeläget att pröva den diagnos som satts.

 

Det är möjligt att donera organ till forskning också genom ett aktivt beslut under sin livstid. Det är bra att meddela sina närstående beslutet. Man kan även anmäla sig till Socialstyrelsens donationsregister, som främst är inriktat på organ för transplantationer men där man även kan donera till andra ändamål.

 

Diego Iaconos vill öka vävnadsdonationerna till forskningen. Ett sätt är att förbättra allmänhetens medvetande om hur stor nytta man kan göra genom att donera vävnad till forskning. En annan väg är ökad kunskap och förändrade rutiner inom hälso- och sjukvården. Han vill minska den tveksamhet som många inom hälso- och sjukvården känner inför att vid ett dödsfall ta upp frågan om obduktion och vävnadsdonation med de anhöriga:

 

- Många människor är beredda att svara ja på en sådan fråga om de känner att det stämmer med den avlidnes inställning och om frågan ställs på rätt sätt.

Länk till Hjärnbanken vid Karolinska Institutet

 

 

För att hjärnvävnaden ska kunna bevaras för

forskningsändamål behöver den tas till vara

inom tolv timmar efter dödsfallet. Hjärnan

bevaras i formalin. Viss hjärnvävnad samt

eventuell annan vävnad fryses även ned

till minus 80 grader Celsius.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 




 

 

 

©Swedish Brain Power|Ansvarig för sidan: Gunilla Johansson@ki.se|Uppdaterad av: Helene Wallskär,info@swedishbrainpower.se 21-may-10
"));