Hur kan vi förebygga demens?

Inom området epidemiologi kartlägger Swedish Brain Powers forskare vilka faktorer som ökar respektive minskar risken för demens och mildare kognitiva problem.

- Idag börjar vi få så mycket kunskap att det är möjligt att forma förebyggande strategier, säger professor Laura Fratiglioni.

Hon är chef för Aging Research Center, ARC, ett nationellt forskningscenter som bedriver tvärvetenskaplig spetsforskning om åldrandet och drivs gemensamt av Karolinska Institutet och Stockholms universitet. Laura Fratiglioni leder Swedish Brain Powers forskning på det epidemiologiska området. Nyligen publicerade hon tillsammans med kollegor i Kina och Italien en aktuell överblick över det vetenskapliga kunskapsläget när det gäller faktorer som skyddar mot respektive ökar risken för demenssjukdom. Omkring 24 miljoner människor i världen har en demenssjukdom. Antalet sjuka kommer, enligt beräkningar, att fördubblas vart 20:e år. Idag lever 60 procent av demenspatienterna i industrialiserade länder och år 2040 kommer andelen, om utvecklingen fortsätter som idag, att vara 70 procent. Denna utveckling beror på det växande antalet äldre i de industrialiserade ländernas befolkningar. Att kunna förebygga demenssjukdomar skulle innebära stora mänskliga och samhällsekonomiska fördelar, inte minst i dessa länder.

Laura Fratiglioni konstaterar att det finns minst två saker att inrikta sig på om man vill förebygga demens. Den ena är att hålla blodkärlen i kroppen friska. Genom att förebygga bl a högt blodtryck och diabetes, sjukdomar som inverkar negativt på blodkärlshälsan, ökar man chansen att slippa Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Att vara fysiskt aktiv, undvika övervikt och låta bli att röka är exempel på levnadsvanor som är bra för blodkärlen. Det är också viktigt att få effektiv läkemedelsbehandling för högt blodtryck och diabetes om man insjuknar och ändrad livsstil inte räcker som behandling.

Det andra området där det nu finns vetenskapligt underlag för förebyggande strategier är aktivering av hjärnan.

- När resultaten av ett stort antal forskningsstudier läggs samman blir det tydligt att mental aktivitet, även efter 75, skyddar mot alla demensformer. Hypotesen är att man genom mental aktivitet bygger upp en reservkapacitet i hjärnan. Detta kan göra att debuten av en demenssjukdom skjuts upp, förklarar hon.

Inte bara korsordslösning, schackspel och matematisk problemlösning kan erbjuda demensförebyggande aktivering. Det viktiga är, framhåller Laura Fratiglioni, att man använder sin hjärna på ett allsidigt sätt genom livet.

- Det gäller att syssla med sådant som intresserar en och som man blir engagerad av!

Social och fysisk aktivering kan vara lika betydelsefull som att ta sig an intellektuella utmaningar. Ett rikt socialt liv skyddar mot demens och fysisk aktivitet kan ha dubbel skyddseffekt genom att både aktivera hjärnan och främja blodkärlshälsan.