Hur kan teknik förbättra demensvården?

Swedish Brain Powers forskning inom området interaktions- och informationsteknologi handlar om att använda tekniken för att förbättra diagnostiken av demenssjukdomar.

- Om 20 år kommer enklare datortester att vara rutin i demensutredningar hos distriktsläkaren, säger professor Gösta Bucht som leder forskningen på detta område.

Gösta Bucht är professor i geriatrik vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet. Hans forskargrupp studerar sedan länge hur olika typer av teknologi kan användas för att förbättra diagnostik, behandling, omvårdnad och vardagsliv för personer med bl a demenssjukdomar. Umeåforskarna arbetar mycket med vad som brukar kallas ”virtual reality” (VR) eller simuleringsteknologi. Det är teknologi som låter användaren samspela med en av datorn skapad miljö. Ett exempel på detta som många av oss kommer i kontakt med är vanliga datorspel, där den skapade miljön finns på skärmen och där den görs verkligare med hjälp av ljudeffekter från datorns högtalare eller i hörlurar. Inom simuleringsteknologin används även många andra typer av utrustning för att ge användaren önskade sinnesintryck.

I mitten av 1990-talet byggdes ett virtual reality-laboratorium i Umeå. Det har använts i forskningsprojekt för att simulera funktionsförmågan vid olika sjukdomar och därigenom förbättra rehabilitering och hjälpmedel. Bl a togs en modell för simulering av stroke fram för att hjälpa anhöriga och vårdpersonal att förstå hur strokepatienter kan uppleva sin vardag.

I ett projekt som stöds av Swedish Brain Power studerar forskarna nu hur simuleringsteknologi kan användas för att ge bättre diagnostik vid tidig demens.

- Vi tror att tidig diagnostik kan komma ett steg längre, bli säkrare och mer utslagsgivande, med hjälp av sådan teknik, säger Gösta Bucht.

- Man skulle kunna utsätta personer för olika utmaningar i VR-miljö och på så sätt testa deras intellektuella funktion och upptäcka exempelvis tidiga minnesstörningar.

- I VR-miljö kan tvådimensionella geometriska testuppgifter göras tredimensionella. Ett annat exempel på vad som lätt kan testas är det prospektiva minnet, dvs att komma ihåg något man ska göra senare. Detta minne drabbas tidigt vid många demenssjukdomar.

För att kunna använda tekniken vid demensdiagnostik behövs först mer grundläggande kunskap. I det projekt som nu pågår utsätts friska frivilliga försökspersoner för olika uppgifter och intryck i VR-miljö samtidigt som deras hjärnor avbildas med magnetröntgen.

- På så sätt får vi fram vad som normalt händer i hjärnan vid olika simuleringar. Nästa steg är att i samarbete med andra forskargrupper inom Swedish Brain Power göra samma tester med personer med riskfaktorer för demens och med tidig demens.

Ett annat Umeåprojekt stött av Swedish Brain Power handlar om att utveckla ett datorbaserat beslutsstöd för utredning av misstänkt demens. Beslutsstödet ska kunna användas främst av primärvårdsläkare och andra i primärvården eftersom det är de som först kommer i kontakt med personerna med demens. Man ska kunna mata in uppgifter om patienten och få förslag på diagnos, fortsatt utredning och andra åtgärder. Prototyper har utvecklats på flera språk och produkten bedöms även ha kommersiella möjligheter på flera utländska marknader, bl a i Japan. I Sverige ska systemets tillförlitlighet testas i samarbete med en annan forskargrupp inom Swedish Brain Power. Arbetsterapeuten och datavetaren Helena Lindgren som disputerat med en avhandling om beslutsstödsprojektet ska göra detta jobb där systemets svar jämförs med de diagnoser som ställts vid en specialistklinik.

Gösta Bucht tror att datoriserat beslutsstöd inom en inte alltför avlägsen framtid kommer att användas rutinmässigt i primärvården.

- Det kommer sannolikt i framtiden att vara ihopbyggt med datoriserade journaler som hela tiden följer patienten. I dessa matas allt han eller hon tar upp med olika vårdgivare in och läggs ihop av datorn som kan slå larm om exempelvis att en minnesutredning bör göras. Det blir lättare att koppla ihop upplysningar som ges till olika läkare och andra vårdanställda vid olika tillfällen.