Biomarkörer avslöjar hjärnsjukdomar

Kroniska hjärnsjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom, orsakas av biokemiska förändringar i hjärnan. Dessa kan följas i prover på ryggmärgsvätska från patienten och därigenom användas för att ställa diagnos och/eller följa effekten av en viss behandling. Biokemiska förändringar som kan användas på detta sätt kallas biomarkörer.

Forskningsområdet biomarkörer/proteomik inom Swedish Brain Power handlar just om att finna biomarkörer för Alzheimers sjukdom och andra hjärnsjukdomar.

- Bra biomarkörer kan öka möjligheterna att ställa diagnos tidigt, kanske redan innan den sjuka personen har några symtom, säger professor Kaj Blennow på Mölndals sjukhus och vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg.

Han leder studierna kring biomarkörer inom Swedish Brain Power och framhåller att denna forskning är ett viktigt komplement till sökandet efter effektiva behandlingsmetoder, bl a när det gäller Alzheimers sjukdom:

- Att kunna ställa diagnos tidigt blir riktigt viktigt den dag vi har läkemedel som kan bota eller effektivt hejda sjukdomen. Det gäller att vi står redo med väl utvecklad diagnostik när sådana läkemedel kommer.

Vid utredning av misstänkt Alzheimers sjukdom tas redan idag ofta prov på ryggmärgsvätska (likvor) där halterna av vissa proteiner analyseras. Det handlar främst om halterna av proteinerna β-amyloid och tau, som förändras vid Alzheimers sjukdom. Kaj Blennow leder forskning, finansierad av bl a Swedish Brain Power, som dels går ut på att utveckla användningen av de redan kända markörerna och dels hitta nya.

Doktoranden Maria Svensson arbetar med sökandet efter nya biomarkörer för Alzheimers sjukdom. Det finns två sätt att göra detta. Det ena är att ha idéer om kandidatmarkörer och testa dessa. Det andra sättet är det som kallas proteomik, vilket kan liknas vid att ”leta efter en nål i en höstack”. Man jämför prover på ryggmärgsvätska från friska och från personer med Alzheimers sjukdom, och använder olika biokemiska analysmetoder för att påvisa så många proteiner som möjligt och försöker hitta avvikelser som finns hos patienterna men inte hos friska personer, eller som det finns mer eller mindre av hos patienterna. Om man hittar några sådana avvikande ämnen testar man sedan dem vidare. Detta är tidskrävande processer. Att hitta en ny markör kan ta omkring ett år.

En annan viktig del av forskargruppens arbete är att studera biokemiska förändringar direkt hos patienter med Alzheimer och andra hjärnsjukdomar. Visserligen finns det mycket biokemisk forskning med hjälp av djurmodeller, men den kan inte översättas direkt till människor.

- Exempelvis finns det idag 100 olika substanser som kan bota Alzheimermöss, men inget läkemedel som kan bota en patient med Alzheimers sjukdom. Detta visar att trots de stora forskningsanslag som satsats på djurmodellerna kan vi inte använda dessa forskningsresultat som de är, utan alla försök måste göras om direkt på patienter, säger Kaj Blennow.

- De forskningsanslag som våra anslagsgivare gav oss för Brain Power-projektet är ämnade just för klinisk patientnära forskning, så det är spännande att vara med i denna satsning.