Forskning om människorna och tekniken

Hur klarar personer med demens eller lindrigare kognitiva problem sin vardagsteknik? Och kan teknik användas för att underlätta vardagen för personer med demens?

Det är forskningsfrågor som studeras på området rehabilitering inom Swedish Brain Power.

- Vårt fokus är de som är ganska tidigt i sjukdomsprocessen. Vi vill ta reda på vad de behöver för att kunna fortsätta vara delaktiga i samhället och ha en vardag de trivs med, förklarar docent Louise Nygård vid Sektionen för arbetsterapi på Karolinska Institutet, nyckelperson inom detta område i Swedish Brain Power.

Hon vill se en förändrad inställning till personer med demens i hela samhället.

- Idag ses de enbart som offer och mottagare, inte som aktörer. Vi behöver lyssna mer på personerna med demens och se dem som aktörer så länge som de har möjlighet att vara det. Då kan det kanske bli lite lättare att drabbas av en demenssjukdom. Man behöver inte bli borträknad direkt.

Louise Nygård och hennes medarbetare vid Sektionen för arbetsterapi har i 15 år forskat om människor med tidig demenssjukdom och hur de upplever sin tillvaro. Hon anser att arbetsterapeuters roll i demensvården borde förstärkas:

- Det arbetsterapeuter kan bidra med vid demenssjukdom är möjliggörande, dvs att stödja fortsatt funktion utifrån vad som är viktigt för personen att kunna fortsätta med. Om det t ex är viktigt för personen att kunna gå ut och promenera varje dag, kan man hitta olika strategier som gör det möjligt.

- Min bild är dock att det på många håll i Sverige ännu görs rätt lite sådana insatser från arbetsterapeuter. De arbetar mycket med demensutredningar där de bedömer aktivitets- och funktionsförmåga på olika sätt. Men när det gäller sådant som att få möjlighet att träffa personen och anhöriga hemma och ge råd och stöd fattas det fortfarande mycket i dagens vårdsystem.

- Många som får en demensdiagnos känner sig lämnade. Efter diagnosen händer inget förrän de blir så dåliga att hjälpbehovet är akut. Det finns ett glapp i omhändertagandet.

För närvarande pågår två Swedish Brain Power-projekt på området. Det ena handlar om hur äldre med och utan kognitiva störningar klarar sin vardagsteknik.

Det andra handlar om att pröva olika former av hjälpmedel och tekniska anpassningar som kan bidra till att underlätta vardagliga sysslor för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Förhoppningen är att få kunskap om användbarheten hos de tänkta hjälpmedlen för just gruppen personer med demenssjukdom.

Louise Nygårds tycker det är viktigt att ha en kritiskt ifrågasättande inställning till tekniken och dess möjligheter.

- Jag är ingen teknikmotståndare. Men jag vill att vi verkligen tar reda på om och hur teknik kan komma personer med demens till gagn, innan vi börjar satsa på olika typer av tekniska hjälpmedel. Att utveckla en massa tekniska lösningar är ganska meningslöst så länge man inte vet hur människan och tekniken fungerar tillsammans.