Forskning för bättre demensvård

Inom området Omvårdnadsforskning/boendemiljö söker Swedish Brain Power kunskap som kan utveckla kvaliteten på den vård som personer med demenssjukdomar får. Det handlar inte om den rent medicinska delen av vården – som exempelvis diagnosmetoder och läkemedelsbehandling – utan om det andra. Om bemötande, metoder för att stärka trygghet och hopp hos patienter och anhöriga, miljöer som bidrar till välmående och mycket annat som brukar sammanfattas i ordet omvårdnad.

- Även om allt bättre läkemedel börjar komma är kvaliteten på omvårdnaden fortfarande  avgörande för patientens och anhörigas livskvalitet, säger professor Per-Olof Sandman, Institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet.

- Den bästa kombinationen är förstås god vård och bra läkemedel.

Per-Olof Sandman samordnar forskningen om omvårdnad och boendemiljö inom Swedish Brain Power. Själv arbetar han med ett forskningsprojekt som pågått sedan 1975 och som numer finansieras delvis av Swedish Brain Power. Vart sjätte år kartläggs alla äldre som bor på någon institution i Västerbotten. Resultaten visar att andelen demenssjuka bland dem som bor på institution har ökat från en tredjedel i mitten av 1970-talet till två tredjedelar idag.

- De som bor på institution blir fortfarande både äldre och sjukare. Det beror på att äldrevården inte byggs ut i samma takt som antalet äldre växer, säger Per-Olof Sandman.

Bland de projekt som andra forskare arbetar finns ett som handlar om fysiska begränsningsåtgärder inom äldre- och demensvården. Det är relativt vanligt att äldre med demenssjukdomar blir föremål för sådana åtgärder – exempelvis att spänns fast med bälten för att förebygga fall. Forskningsprojektet visar att det går att minska andelen fastspända personer genom utbildning av personalen och utan att fler äldre faller eller behandlas med psykofarmaka.

Ett annat projekt handlar om vad det är som skapar ett bra psykosocialt vårdklimat och om att ta fram instrument för att mäta vårdklimatets kvalitet.

- Det handlar om att försöka förstå varför vi mår bra i en viss vårdatmosfär, vad det är vi känner av när vi upplever det som ”sitter i väggarna”, förklarar Per-Olof Sandman.

Det finns också ett projekt som studerar den fysiska miljöns betydelse i demensvården – vad har exempelvis färgsättning och lokalernas utformning för påverkan på de boende?

Ytterligare ett projekt syftar till att utveckla instrument för att mäta upplevelsen av psykologisk belastning hos personer som vårdar demenssjuka.