Att titta in i hjärnan
Inom området ”Strukturell och funktionell bildanalys av hjärnan” använder forskarna olika tekniker som faktiskt gör det möjligt att titta in i hjärnan.
- Vi kan studera direkt vad som sker i hjärnan vid kroniska neurodegenerativa sjukdomar, som t ex Alzheimers sjukdom, säger Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.
Lars-Olof Wahlund, som samordnar Swedish Brain Powers arbete inom detta forskningsområde, har arbetat med bildanalys av hjärnan sedan mitten av 1980-talet. När det gäller neurodegenerativa sjukdomar – och inte minst demenssjukdomar som Alzheimers sjukdom – har avbildningsteknik två mycket viktiga roller.
- Dels är avbildning ett betydelsefullt komplement till andra metoder för att ställa diagnos. Och dels kan den hjälpa oss att öka kunskapen om vad som händer i hjärnan vid dessa sjukdomar, där så mycket fortfarande är outforskat, säger Lars-Olof Wahlund.
De avbildningstekniker som vanligtvis används i sjukvården vid utredningar av misstänkt demens är datortomografi och magnetröntgen. Med dessa tekniker får man en bild av hjärnans struktur och kan se exempelvis en minskning av tinninglobernas volym (kan tyda på Alzheimers sjukdom).
Det finns också avbildningstekniker som speglar aktiviteten i hjärnan. Med hjälp av SPECT (Single photon emission computed tomography) kan man följa blodflödet i olika delar av hjärnan. Med PET (positron emission tomography) avbildas glukosomsättningen i hjärnan. PET är en jämförelsevis dyrbar metod och används än så länge huvudsakligen forskningsmässigt. Sveriges hittills enda PET-enhet för utredning av patienter inom sjukvården finns i Uppsala. PET-centrum i Uppsala arbetar även med forskning och medverkar i Swedish Brain Powers forskning om bildanalys.
De pågående forskningsprojekten handlar bl a om att vidareutveckla användningen av magnetröntgen som diagnostiskt hjälpmedel. Genom samarbete med bl a epidemiologer och psykologer undersöks vilka samband som finns mellan hjärnans utseende och den intellektuella aktiviteten. Finns det exempelvis ett tydligt samband mellan dåligt minne och en krympning av det hjärnområde som heter hippocampus och har stor betydelse för minnesfunktionen?
Forskarna studerar också om och hur den biologiska sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom kan avbildas med en kombination av olika tekniker. De har redan visat att plackbildningen i hjärnan hos Alzheimerpatienter går att se med hjälp av PET.
Andra studier görs med hjälp av djurmodeller för att se hur läkemedel mot Alzheimers sjukdom påverkar hjärnans struktur.
Samarbetet med forskare på andra områden inom Swedish Brain Power är omfattande. Ett exempel är uppbyggnaden av en forskningsdatabas med material om Alzheimerpatienter i Stockholm, Göteborg och Malmö. Databasen kommer bl a att innehålla magnetröntgenbilder.