Ung forskare som trivs i tuff bransch

Publicerat 2009-01-22

 - Det här arbetet kan vara stressigt, men det är aldrig tråkigt. Jag vet aldrig hur dagen kommer att sluta, säger Anna Sandebring.

Hon är doktorand inom Swedish Brain Power och forskar om mekanismerna bakom Parkinsons sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar. Anna Sandebring ingår i Angel Cedazo-Minguez forskargrupp vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Eftersom hennes projekt ingår i ett samarbete med Parkinsonforskare i USA har hon även en handledare vid amerikanska National Institute of Health, NIH, där hon också har tillbringat sammanlagt sex forskarmånader.

I vanliga fall har hon sin arbetsplats i ett laboratorium i Novumbyggnaden mitt emot Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. Forskargruppen hon ingår i kartlägger de förändringar i olika signalvägar i nervcellerna som är inblandade i sjukdomsprocessen vid Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar. Såväl miljöfaktorer som ärftliga faktorer och deras inverkan på signaltrafiken i och mellan cellerna studeras.

Anna Sandebrings forskning fokuserar till stor del på tre gener (kallade parkin, DJ-1 och PINK 1) och den roll som mutationer i dessa spelar vid ärftlig Parkinsons sjukdom. Hon har även studerat bl a hur ett vanligt protein som heter apolipoproteinE4 bidrar till Alzheimers sjukdom. Studierna har visat att de sjukdomsframkallande effekterna både vid Parkinson och Alzheimers ofta går via påverkan på nervcellernas mitokondrier. Mitokondrier är celldelar som bl a har till uppgift att tillverka den molekyl som cellerna använder som energikälla.

- Mitokondrierna är väldigt viktiga för nervceller. Att störningar i mitokondriernas funktion är betydelsefulla vid Parkinsons sjukdom är känt sedan länge, allt mer forskning tyder på att de också är viktiga vid Alzheimers sjukdom, förklarar hon.

Anna träffar inga patienter i sitt jobb - forskningen sker med hjälp av odlade celler med ursprung i mänskliga nervvävnadstumörer, sk neuroblastom - , men tanken på de sjukdomsdrabbade är ändå en viktig drivkraft för henne.

- Hoppet om att kunna bidra till att utveckla en behandling finns alltid i bakhuvudet, säger hon.

Hennes väg in i den medicinska forskningens värld började med ett intresse för hur kroppen och hjärnan fungerar. Efter gymnasiet studerade hon vid Biomedicinarprogrammet i Lund under fyra år innan hon gick Karolinska Institutets forskarskola. För omkring tre år sedan påbörjade hon sina doktorandstudier.

Vid Swedish Brain Powers senaste workshop fick Anna Sandebring priset för bästa muntliga presentation.

– Jag tycker om att summera och presentera saker. Det känns skönt att sammanfatta vad man jobbar med och försöka få fram ett budskap, säger hon.

Nu när disputationen närmar sig funderar hon förstås på vad hon ska göra sedan. För det mesta är hon inställd på att fortsätta med forskningen och att stanna inom akademin:

- Jag trivs med atmosfären och arbetssättet. Egentligen är allt lockande utom de ekonomiska villkoren för forskare. Det är en tuff bransch, det här.