Viktiga pusselbitar om Parkinsons sjukdom i ny avhandling
Publicerat den 25 februari 2010
Parkinsons sjukdom har varit känd i närmare 200 år. Forskningen har på den tiden gjort stora framsteg när det gäller att kartlägga sjukdomsförloppet och ta fram mediciner som minskar symtomen. Vi vet idag att huvudorsaken till symtomen är att nervceller som producerar signalämnet dopamin dör. Dock är det fortfarande okänt vilka mekanismer som får de dopaminproducerande cellerna att dö och det finns ännu inget botemedel mot sjukdomen.
Forskaren Anna Sandebring, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, har i sin forskning funnit viktiga pusselbitar för att lösa frågan om hur Parkinsons sjukdom uppkommer. Studierna har bl a finansierats av Swedish Brain Power. Anna Sandebring disputerade nyligen på avhandlingen ”Mechanism of action of autosomal recessive juvenile parkinsonism gene mutations” där denna forskning presenteras.
I ungefär en tiondel av fallen beror Parkinsons sjukdom på kända, ärftliga mutationer. I övriga fall är orsakerna hittills okända. I studierna i avhandlingen har Anna Sandebring använt ärftlig Parkinsons sjukdom som modell för alla former av sjukdomen. Hon har bl a tagit fram ny kunskap om regleringen av cellernas kalciumnivå. Denna reglering är störd vid Parkinsons sjukdom, vilket gör nervcellerna mer sårbara. Är kalciumnivån förhöjd dör nervceller snabbare om de utsätts för ett skadligt ämne.
Anna Sandebring kartlade hur enzymet Parkin påverkar cellernas kalciumbalans. Hon såg också att man genom att stänga av en kalciumkanal i cellerna kunde få dem att överleva i större utsträckning.
I andra studier i avhandlingen har hon fokuserat på nervcellernas mitokondrier (celldelar som bl a är viktiga för cellens energiomsättning). Hon studerade hur proteinerna PINK1 och DJ-1, som ofta är förändrade vid ärftlig Parkinsons sjukdom, påverkar mitokondriernas funktion och rörelser.
Här kan du ladda ned avhandlingen. |
