Publicerat den 18 december 2007

Forskning om inflammation kan ge nya läkemedel

Förra gången han blev intervjuad var det på en lokal radiostation i hemstaden Craiova i Rumänien. Han hade deltagit i flera fysiktävlingar för ungdomar och i elfte klass vann han andrapriset i den nationella skoltävlingen i fysik. Men när det var dags att välja yrkesbana valde han inte att bli fysiker.

- Nej, jag ville ha något mer komplext och spännande - så det blev medicin.

Stefan Spulber är doktorand i professor Marianne Schultzbergs forskargrupp vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, Huddinge. Hans forskning, finansierad av bl a Swedish Brain Power, handlar om inflammatoriska processer i det centrala nervsystemet och deras betydelse under olika skeden i livet.

I början av 1990-talet upptäckte läkare att patienter med ledgångsreumatism (reumatoid artrit) mindre ofta drabbades av Alzheimers sjukdom. Hypotesen var att den långvariga medicineringen med antiinflammatoriska läkemedel ger ett skydd mot demenssjukdomen. Det har också visat sig att inflammatoriska processer i nervsystemet spelar en viktig roll vid Alzheimers sjukdom och många andra neurodegenerativa (nervcellsnedbrytande) sjukdomar.

Genom att kartlägga dessa inflammatoriska processer och mekanismerna bakom dem hoppas forskare bl a kunna hitta nya behandlingar mot neurodegenerativa sjukdomar.

Stefan Spulber fokuserar i sin forskning framför allt på ett ämne som heter interleukin-1, IL-1. Det är ett av kroppens cytokiner, kemiska budbärare i cellernas signalkedja vid en inflammatorisk reaktion. IL-1 var det första cytokinet som i mitten av 1980-talet upptäcktes och är en av de viktigaste av de signalsubstanser som startar och håller igång inflammatoriska processer. Vid Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar ökar frisättningen av IL-1.

- Men bilden av IL-1:s olika funktioner i hjärnan är mycket komplex och förändras genom livet, förklarar Stefan Spulber.

Vid sina studier använder han bl a genförändrade möss i vars hjärnor det finns mycket av ett ämne som blockerar receptorerna för IL-1. På så vis kan IL-1 inte sätta igång lika mycket aktivitet i hjärnan hos dessa möss som hos normala möss. Genom att ur olika aspekter jämföra de genförändrade mössen med normala möss undersöker han IL-1:s uppgifter i hjärnan.

Stefan Spulber har konstaterat att IL-1 spelar en positiv roll i hjärnan under uppväxten. Cytokinet behövs för att det centrala nervsystemet ska kunna utvecklas normalt.

Även senare i livet är IL-1 viktigt för en god hjärnfunktion. Om IL-1-aktiviteten blockeras försämras såväl inlärningsförmåga som långtidsminne. Under åldrandet får dock IL-1 en annan roll. Då har det en nedbrytande effekt på nervcellerna i hjärnan.

- Jag tror att vi i framtiden kommer att kunna använda läkemedel som hämmar cytokiners aktivitet mot exempelvis Alzheimers sjukdom. Sådana läkemedel bör kunna stoppa eller bromsa neurodegenerativa sjukdomar, säger Stefan Spulber.

Han kom till Karolinska Institutet 2003 efter avslutade läkarstudier i Bukarest. Han har kommit en bra bit på väg med sin doktorsavhandling och hoppas vara klar före sommaren 2008. Sedan vill han gärna fortsätta i samma forskargrupp och driva sin forskning vidare.

Neurovetenskap är ett område där forskningen nu är inne i ett mycket intensivt skede. Nya upptäckter görs och gamla sanningar visar sig inte stämma.

- Det är verkligen motiverande att arbeta inom detta dynamiska fält.